Panil Barriquée Sour

Typ: Triple fermented "Artisan Beer"
Bryggeri: Panil
Ursprung: Italien
Utseende: Mahognybrun, vit centemetertjock skumkrona.
Volymprocent: 8%
Format: 750 ml
Konsumerades: Rågsved, Lördagen den 19:e kl. 21:00

Fin öl från Italien? Tydligen. Flaskan är märkt SOUR med en stor varningssticker, antagligen för att hålla tysklandölsfantasterna borta. Den här recensionen blir av tre personer, ingen av dem har läst de andras kommentarer innan det postas.

Jon: Man kan ana en svag jästsmak precis innan ölet blommar ut i munnen. Själva huvudsmaken är väldigt lik en gueze - men ett kortare eftersmak. Eftersmaken är lätt och känns ganska torr. Om man fantiserar och känner efter noga kan man känna smak av äpple och ev lite övrig fruktsmak.

Foggy: Jag har druckit nästan ett halvt glas nu. Och det börjar likna ett.. surt mousserande vitt vin. Iaf i eftersmak. Det har liksom gått överstyr. Om man gillar surt så är det väl cool, men jag kan inte tänka mig att köpa det här. Öl på stora flaskor kommer härmed inte köpas igen av mig. Förra gången jag köpte en sån flaska öppnade jag den , tog en sip och hällde ut resten. I spontanjäsningens namn så sitter jag här och väntar på att Chrull ska hämta en nödrakets-Porter åt mig istället.

chrull: Det här är min andra flaska Panil. Den första konsumerades under extremt berusade former hemma hos Foggy på glöggkvällen (tm). Jag mindes den här ölen som den bästa Gueze-varianten utanför Lambeek. Och det står nog kvar, men jag mindes den också som "fantastisk", "helt sjukt bra" och kanske "det bästa jag druckit, som inte är belgiskt". Så är nog inte fallet. Bra är den dock, och det närmaste guezen man kommer på vårt systembolag. Så den får duga.
Eftersmaken är kort, men det är framförallt den torra känslan man får i munnen som verkligen gör den till en värdig gueze-ersättare. Och den sura smaken, såklart. I övrigt gissar jag att Jon har förklarat det hela ganska bra, och att Foggy har grinat lite över att det inte smakar Carniege...