Orval

Typ: Trappist
Bryggeri: Brasserie D'Orval
Ursprung: Belgien
Utseende: Orange eller honungsfärgad med en rejäl svagt gul skumkrona.
Volymprocent: 6,2%
Format: Flaska 330 ml
Konsumerades: Hammarby Sjöstad, Måndagen den 2:e Juni kl. 17:55


Av alla trappister så är Orval nog den som sticker ut mest. Abbaye Notre-Dame d'Orval brygger nämligen enbart ett öl och kallar det helt enkelt Orval. Det skiljer sig också ganska mycket i smak (kryddigare) och alkoholmängd (lägre) jämfört med de övriga trappisterna.

I klostret har man bryggt öl sedan klostret grundades, dokument från 1628 nämner klart och tydligt att munkarna gillar öl och vin, när Orval sedan brändes ner av fransmännen 1793 så slutade såklart tillverkningen. Dagens Orval har bryggts sedan 1931, den 7:e maj 1932 såldes den första tunnan utanför klostret och snart blev Orval den första av trappistölerna att säljas över hela Belgien. Klostret ser också helt sjukt bra ut.

Nåja, nog om kloster och historia, hur är ölet? Som sagt, det här är inte alls en Westmalle Dubbel eller en La Trappe Tripel. Det här smakar kryddigt, citus, kanske lite grovt. Jag vet inte om det är pepparsmaken som skapar det grova eller om det är något annat. Någon påstod att det smakade sadel och läder men det känner jag inte alls. Å andra sidan har jag inte slickat på alltför många sadlar. Något vi kanske borde ändra på? En utflykt med skumgardiner gänget där vi slickar på konstiga saker? Foggy får smaka först. Tillbaka till ölen: Den smakar också ganska tydligt av humle. Jag var tvungen att smaka flera gånger för att vara säker på den här saken eftersom jag på sista tiden druckit en sjuhelvetes massa IPA och igår slank det ner en "genuin välhumlad Pils" under middagen (Wisby Pils, måste recenseras senare...), men i slutänden så är det bara att acceptera, det finns helt klart en humlesmak däri. Doftar gör den som den smakar, men humlen är betydligt tydligare i doften än i smaken.

Wikipedia påstår att den brukar kallas för trappistölernas drottning och jag vet inte riktigt om jag kan hålla med. Jag ser den lite som trappisternas svarta får, den där som sticker ut men som antagligen kommer kunna komma med en hel del intressanta tips på film och musik du borde kolla upp. Men kanske inte den första att bjuda på bal på slottet. En Askunge?