Blossa 08

Typ: Glögg
Bryggeri: Blossa
Ursprung: Sverige
Utseende: Sherryrödbrun
Volymprocent: 15%
Format: Flaska 750ml
Konsumerades: den 30:e november ute i Roslagen.

Då var det dags igen för en recension av Blossas årgångsglögg, den här gången 2008 års parti. Det är alltså den här glöggen som många av oss har väntat ett helt år på, en glöggserie som har blivit mer och mer hypad genom åren; glögget som tog sig in i det kulinariska finrummet. Lever serien upp till sina egna högt ställda förväntningar anno 08?

Först och främst måste jag säga att jag tycker om färgen. Blått är absolut en av mina favoritfärger. Blått är enligt Wassily Kandinsky en färg som är "deep, inner, supernatural, peaceful “Sinking towards black, it has the overtone of a mourning that is not human.” “typical heavenly color”"(referens) och Goethe i sin tur menade att vi kan varsebli blått utan att frambringa något annat. Dessutom är blått mest besläktat med mörker (jämnsides med 'svarhet') och ger "a feeling of coldness" (ref). Sammanfattningsvis, ett stort plus för flaskans färg. Flaskans form är fortfarande en positiv aspekt av konceptet.

Typsnittet är bedrövligt. Hur denna text ens kunde få komma förbi idéstadiet är för mig obegripligt. Fonten ska påminna om bär men jag tycker det inte ser bra ut. Färgen på "08" är inte heller speciellt bra. Jag vill påpeka att min bedömning är högst subjektiv i den här frågan.

Blossan ska ha en, och jag citerar från Blossa "frisk smak av blåbär med en ton av kryddnejlika". Nej, glöggen smakar inte blåbär, varken kall eller varm. Jag kan ana kanel och kryddnejlikan men var fan är blåbären? Det här smakar precis som en svagare version av Blossas helt vanliga svenssonglögg. "De blåröda bären från våra nordiska skogar skänker värme i juletider", ha ha vilket jävla säljsnack. Nu menar iofs Blossa att glöggen ska drickas varm men jag kan helt ärligt inte känna något blåbär. Blåbärssmaken är antingen en ren abstraktion eller en medvetandets fabricering på smaklökarna.

Blossas 'moderna' tappning tar ett steg bakåt i och med denna glögg. Hypen är över. Är det dags att dödsförklara konceptet med årgångsglögg? Lockar ni nu alltså bara köpare genom era fina flaskor Blossa? Jag hoppas verkligen det finns några andra mer intressanta glöggsorter på marknaden i år. Nu återstår det att se vad Foggy och eventuellt Chrull tycker om denna...

Skumgardiner presenterar Julölskalendern 2008

Julölskalendern innebär att det varje dag mellan den 1/12 - 25/12 kommer publiceras minst en recension av en jul- eller vinteröl här på bloggen. Målet är dessutom att de ska finnas tillgängliga att läsa redan på morgonen när ni stiger upp. I vissa fall kanske även innan ni går och lägger er.

Nyheter i December

Kulmbacher Eisbock, Tyskland, 330 ml, 29.90, 9,2%
Samichlaus Bier 2008, Österrike, 330 ml, 37.80, 14%
Anchor Christmas Ale 2008, USA, 1500 ml, 144.30, 5,5%
BrewDog Storm, Skottland, 330 ml, 44.90, 8%
Saison d'Erpe-Mere, Belgien, 750 ml, 68.90, 6,9%
Stone Vertical Epic 2007, USA, 650 ml, 79.80, 8,4%
Thomas Hardy's Ale 2008, England, 250 ml, 48.90, 11,7%
Fra Til, Danmark, 750 ml, 84.30, 8%
Stone Imperial Russian Stout, USA, 355 ml, 39.90, 10,8%
Verdi Imperial Stout, Italien, 330 ml, 49.90, 8%

Jag störs inte så mycket av det själv, men min fru vill rikta en fråga till Systembolaget: Var har ni tänkt att allt det här ska förvaras? Systembolagets nyhetslista är nu så lång att jag inte längre hinner med. December ser ganska lugn ut än så länge, men samtidigt kommer ju julölen ta upp det mesta av det faktiska drickandet. Nåja, värre problem än var man ska ställa ölen kan man ju ha.

Lausitzer Porter

Typ: Porter
Bryggeri: Bergquell-Brauerei Löbau
Ursprung: Tyskland
Utseende: Svart
Volymprocent: 4,4%
Format: Flaska 500 ml

Så var det äntligen dags för en porter. Trodde jag. Det är inte lika illa som Neuzeller Schwarzer Abt och det smakar inte bränd banan. Men sirapshinten finns där. Och när jag igår såg att en Flensburger Malz-flaska innehöll Aspartam och Acesulfam K (??) så är det nästan så att jag vill börja anklaga alla tyska öl som inte är lager att innehålla det. Det slutar på samma sätt som med Neuzeller.. Häll ut.

Neuzeller Schwarzer Abt

Typ: Schwarzbier
Bryggeri: Neuzeller Kloster-Brauerei
Ursprung: Tyskland
Utseende: Svart
Volymprocent: 3,9%
Format: flaska 500 ml
Konsumerades: Hammarby Sjöstad, den 24:e kl. 22:00

Första kommentaren efter första smakprovet: Åh helvete. Vad det smakar sirap! Och det gör det. Nån som smakat Vitamalz vet vad vi pratar om. Inte ens kallt är varken Vitamalz eller den här schwarzbieren god. Några munnar senare så ändras smaken till en fetbränd friterad banan med extra sirap men utan vaniljglass.

Och för att det verkar vara på modet med lakrits och lakritsrot hos Systemet, så kan inte vi vara sämre. Detta har en hint av lakritsrot. Nånstans. Men den finns säkert där. Det är ju svart.

Nästa "smakupplevelse" som kommer på tal är avslagen julmust. Bränd sådan. Det är som en inavlad kusin till Jelly Beans, du får en ny smak för varje gång du testar.

Sämst i år?

Qing Zhu Pi Liu / Bambus Beer

Typ: Weissbier
Bryggeri: Oklart, bryggt i EU
Ursprung: Tyskland/Kina
Utseende: Weissbier
Volymprocent: 5,5%
Format: 330 ml
Konsumerades: Hammarby Sjöstad, den 24:e kl. 21:30

Inte så mycket att säga. Vi drack inte ens upp allt. Ett weissbier som nog är ett av årets lågvattenmärken. Så det så.

Franziskaner Hefe-Weissbier Dunkel

Typ: Dunkelweizen/Mörk Veteöl
Bryggeri: Spaten-Franziskaner-Bräu
Ursprung: Tyskland
Utseende: Grumligt?
Volymprocent: 5 %
Format: Flaska 500 ml
Konsumerades: Hammarby Sjöstad, den 24:e november kl. 20:30

Efter att ha delat på den här flaskan för att sen sitta och sippa på det till en riktigt trevlig Quiche Lorraine (för oss svenskar heter det mer eller mindre ost- och skinkpaj) så inser vi att endast jag har cirka 1,5 cl öl kvar. Vi funderar snabbt på att göra det vetenskapligt rätt och ta fram nån sorts mätinstrument, men jag påpekar att vi antagligen kommer tappa någon milliliter i mätningen, så vi hoppar över detta.

Så jag börjar med att lukta på de futtiga 15 ml som jag har i glaset och vill få det till att luktar Rauchbier. Eller i alla fall rökt korv, medwurst, you name it. gott helt enkelt. Nämns bör är väl att jag kanske inte är landets största weissbierälskare, men allt är väl från fall till fall. Jag inser dock att jag hellre sitter och luktar i glaset än att dricka de kvarvarande.. 10 milliliter som ser ut som att bryggeriet i München har hämtat vattnet direkt från floden Isar istället för att rena det innan..

Men alla goda ting har sitt slut, och i det här fallet tog det et abrubt slut när jag och Chrull råkade ge oss på "Bambus Beer" som var så vedervärdigt så vi inte ens dricker upp allt.. Kanske kommer ett kort negativt inlägg om den lite senare..

Slutplädering: Jag tycker det luktar godare än vad det smakar, men det är för all del inte äckligt. Kommer nog köpa det igen om jag mot förmodan får chansen i Sverige eller hittar det i ursprungslandet igen på diverse roadtrips.

Glastonbury Ales Golden Chalice

Typ: Ale
Bryggeri: Glastonbury Ales
Ursprung: Storbritannien
Utseende: Bärnsten
Volymprocent: 4,8%
Format: Flaska 500 ml
Konsumerades: Stureby, den 18:e november kl. 00:40

Så är det en värdig avslutning för Glastonbury Ales-trion? Holy Thorn smakade blä och Black As Yer 'At, ptja, det var en ok stout, men inte mer än så. På etiketten till Golden Chalice hävdas det att det är "Sumptous & Strong", dvs luxuös och stark. Möjligtvis att de menar etiketten med guldinramning och att glasflaskan är hårdare än kräpp. Vad vet jag. Starkt är det i alla fall inte. Inte om man jämför med t.ex. Dark Horizon's 16%. Dock är det väldigt drickbart. Det är lite Boddington över det, möjligtvis Caffrey's. Krämigheten och skumkronan saknas dock. Men annars är det som sagt ganska bra! Det slår holy Thorn med hästlängder.

Så vad står det mer på etiketten? "

A deceptively powerful golden ale": Bedrägligt stark. Nuh-uh. För britter kanske. Det ligger visserligen i vår starkölsklass, men det är inte starkt.

"A hypnotic balance between malts and fragrant hops, this legendary leaves you grasping for more of its robust bitterness and lingering bittersweet finish": Inga trippar här inte. Förstår att man måste bre på när Carlsberg kommer med påståenden om att de är bäst på allt.. En sak som Glastonbury Ales INTE är bra på, är som sagt hemsidor. Funderar nästan på om jag ska erbjuda mina html-kunskaper mot en årsförbrukning av Golden Chalice och Black As Yer 'At. Gratis är gott.

"Seize the chalice": Om jag skulle välja nån av de här tre, så blir det nog ändå Black As Yer 'At. Den där bittersöta eftersmaken de pratar om ovan, den är absolut kvardröjande. Nästan till det irriterande. Men det är bara att bita ihop och läppja glaset igen och avsluta Somersets so called finest. Det dröjer ju i alla fall minst till september innan jag kan överväga att lägga två pund per flaska på det här och jag grimaserar ju inte. Skål.

Glastonbury Ales Black As Yer 'At

Typ: Stout
Bryggeri: Glastonbury ales
Ursprung: Storbritannien
Utseende: Svart
Volymprocent: 4,3%
Format: Flaska 500 ml
Konsumerades: Stureby, den 17:e november kl. 23:30

Den här flaskan tillsammans med sin vapenbroder "Golden Chalice" har stått i mitt skafferi sedan mitten av september. Jag mer eller mindre avlivade deras heliga kamrat "Holy Thorn" redan i England. Förstår inte varför jag väntat, men har väl känt att det behövts ett speciellt tillfälle. Och nu när saker och ting börjar falla på plats (läs skafferiet börjar bli fullt av annat dricka) så tänkte jag att det var dags.

För att vara en stout så känns den lite tam. Ibland vill jag bara att smaklökarna ska rulla ihop sig och gömma sig av smaken. Det händer inte helt och hållet här. De går runt hörnet, men kommer ganska snart tillbaka för få en ny omgång. Det ska enligt etiketten finnas en hint av choklad i det här. Det kanske det finns, men knappast för mig. Tacka vet jag Geek Breakfast. Det här dock absolut bättre än Holy Thorn. Det var ju dock en ale, och går väl inte riktigt att jämföra förutom dess ursprung. Jag har ju trots allt druckit upp allt i glaset den här gången. Kommer inte sluta köpa öl on-the-fly, men kommer inte köpa Glastonbury-öl igen. Även fast Glastonbury hör till ett stående resmål från och med förra året.

Nu ska vi se om den återstående gyllene bägaren i skafferiet kan ge ett höjt slutbetyg för Glastonbury Ales.

Julölen är här om två dagar!

November den 19:e är en dag som bör markeras i kalendern. Då släpps nämligen årets julöl på bolaget. Utbudet är gigantiskt:

Anchor Christmas Ale, USA, Flaska, 355 ml, 21,90 kr
Arboga Julöl, Sverige, Flaska, 500 ml, 14,90 kr
Corsendonk Christmas Ale, Belgien, Flaska, 250 ml, 19,90 kr
Eriksberg Julöl, Sverige, Flaska, 500 ml, 16,50 kr
Falcon Gammelbrygd, Sverige, Flaska, 330 ml, 18,90 kr
Falcon Julöl, Sverige, Flaska, 500 ml, 15,90 kr
Falcon Julöl, Sverige, Flaska, 330 ml, 10,90 kr
Falcons Julmumma, Sverige, Flaska, 500 ml, 16,90 kr
Fuller's Old Winter Ale, Storbritannien, Flaska, 500 ml, 22,90 kr
Gamlestadens Julöl, Sverige, Flaska, 500 ml, 18,90 kr
Grebbestad Julöl, Sverige, Flaska, 500 ml, 16,70 kr
Hibernation Ale, USA, Flaska, 355 ml, 29,90 kr
Jacobsen Golden Naked Christmas Ale, Danmark, Flaska, 750 ml, 51,00 kr
Jämtlands Julöl, Sverige, Flaska, 500 ml, 25,20 kr
Mariestads Julebrygd, Sverige, Flaska, 500 ml, 16,50 kr
Mariestads Julebrygd, Sverige, Burk, 500 ml, 16,50 kr
Meantime Winter Time Winter Warmer, Storbritannien, Flaska, 500 ml, 29,70 kr
Midvinternattens Mörker Winter Ale, Sverige, Flaska, 500 ml, 29,50 kr
Mysingen Midvinterbrygd, Sverige, Flaska, 500 ml, 29,90 kr
N'Ice Chouffe, Belgien, Flaska, 750 ml, 49,40 kr
Nils Oscar Julöl, Sverige, Flaska, 500 ml, 49,50 kr
Nils Oscar Kalasjulöl, Sverige, Flaska, 330 ml, 18,80 kr
Nisse Julöl, Sverige, Flaska, 500 ml, 23,10 kr
Nøgne Ø God Jul, Norge, Flaska, 500 ml, 48,70 kr
Oppigårds Winter Ale, Sverige, Flaska, 500 ml, 24,90 kr
Pripps Jul, Sverige, Flaska, 500 ml, 14,50 kr
Pripps Jul, Sverige, Burk, 500 ml, 14,50 kr
Rudolf Ren Ale, Sverige, Flaska, 500 ml, 38,50 kr
Saint Landelin Spécial Noël, Frankrike, Flaska, 750 ml, 42,90 kr
Samuel Adams Winter Lager, USA, Flaska, 355 ml, 16,70 kr
Shepherd Neame Christmas Ale, Storbritannien, Flaska, 500 ml, 24,90 kr
Sofiero Julöl, Sverige, Burk, 500 ml, 11,90 kr
Solstice d'hiver, Kanada, Flaska, 341 ml, 28,90 kr
Spendrups Julbock, Sverige, Flaska, 500 ml, 16,90 kr
Spendrups Julbrygd, Sverige, Flaska, 500 ml, 14,50 kr
Spendrups Julbrygd, Sverige, Burk, 500 ml, 14,50 kr
St Peter's Winter Ale, Storbritannien, Flaska, 500 ml, 25,80 kr
The Shipyard Longfellow Winter Ale, USA, Flaska, 650 ml, 35,80 kr
Three Hearts Julöl, Sverige, Flaska, 500 ml, 15,90 kr
Three Hearts Julöl, Sverige, Burk, 500 ml, 15,90 kr
Tokens Julefröjd, Sverige, Flaska, 500 ml, 31,30 kr
Tomte Julöl, Sverige, Flaska, 500 ml, 24,90 kr
Twelve Days, Storbritannien, Flaska, 500 ml, 30,90 kr
Wisby Julbrygd, Sverige, Flaska, 500 ml, 26,50 kr
Zeunerts Julöl, Sverige, Flaska, 500 ml, 16,90 kr
Åbro Julbock, Sverige, Flaska, 500 ml, 15,90 kr
Åbro Julöl, Sverige, Flaska, 500 ml, 14,90 kr
Åbro Julöl, Sverige, Burk, 500 ml, 14,90 kr
Åbro Sigill Julöl, Sverige, Flaska, 500 ml, 18,90 kr
Ølfabrikken Jule Ale, Danmark, Flaska, 660 ml, 49,50 kr

Fetmarkerat är de jag ser som intressanta eller vet brukar vara bra, säg till om jag har missat någon. Summa än så länge: ca 800 kr. Totalt den här månaden är jag alltså uppe i nästan 2500 kr för enbart nyheterna som släpps nu. Och då har jag inte räknat med glöggen. Tack systembolaget.

Jever Pilsner

Typ: Tysk Pilsner
Bryggeri: Friesisches Brauhaus zu Jever GmbH & Co KG
Ursprung: Tyskland
Utseende: Pilsnertråkig.
Volymprocent: 4,9%
Format: Flaska 500 ml
Konsumerades: Sjöstaden, för en vecka eller två sedan.

Jag är helt säker på att flaskan fotograferades med glaset på sedvanligt vis. Fotot är dock borta och jag minns inte ens när jag drack ölen. Vilket skulle kunna ses som ett dåligt tecken om det är för att ölen inte var värd att minnas. Vilket är precis som det är.

Jever Pilsner är en torr, besk pilsner som det är svårt att bli upprörd över. Den är kompetent, proffsig men saknar en egen karaktär. Det är helt enkelt en helt vanlig pilsner från tyskland. Proffsig, välgjord men inte kaxig alls. Om Jever var en person skulle kläderna köpas in på Kappahl och skorna på Wedins. Eller Din Sko. Jever tittar inte på TV men kan ändå allt om Farmen. Jever drömmer om att vinna på lotto men spelar aldrig på lotto. Jever är en ganska trist typ som du ser varje dag på tunnelbanan men aldrig minns.

Monk's Cafe Sveavägen

Det här kommer bli en recension av som inte har med drickbart att göra, men ack så relaterat. Jag hade bara varit på Monk's Café en gång tidigare jag var där förra veckan. Men den här gången var det på nyöppnade Sveavägen. Och hela sällskapet hade väl mer eller mindre samma uppfattning. Det här var väl.. nja. Sisådär. Visst är de nyöppnade. Men så nära paradiset man kan komma? Hell no. Pun intended. Personalen verkade ganska vilse enligt mig. I första läget har de juice. Men i andra läget har de det inte. Och om man inte ens har vettet att ha nåt så simpelt som apelsin/äppeljuice för kunder som av en eller annan anledning inte kan dricka öl för tillfället (i mitt fall medicinering) så är de inte särskilt kundmåna.

Det var tur att man blivit tipsad av Chrull att skriva ut en rabattkupong som gav 50% på priset på vilken varmrätt som helst. För den biffstek (ursäkta, heter beef steak där) som serverades var ganska medelmåttig. Och då betalade jag ändå 120 spänn med rabatt. Mitt förtroende för Monk's har skadats ordentligt. Mitt första besök på Wallingatan ingöt goda känslor för bra service, kunnande och bra käk, även om det är lite pricey.

I fortsättningen kommer jag nog inte följa med till Monk's, och jag tror mina bloggkollegor är av samma uppfattning. Iaf inte till Sveavägen. Det finns mycket bättre etablissement och val, som t.ex. Akkurat och OT. Eller varför inte Kvarnen. Det är ju en ölhall!

Nils Oscar Rökporter

Typ: Porter
Bryggeri: Nils Oscar
Ursprung: Sverige
Utseende: Balimörkt
Volymprocent: 5,9%
Format: Flaska 500 ml
Konsumerades: Stureby, den 11:e november kl. 18:55

Såja! Nu börjar det likna nåt igen! Jag tror jag dock som vanligt är lite halvförkyld vilket resulterar i att den påstådda torkad frukt- och knäcklukten uteblir. Smaklökarna (som rent schematiskt sett faktiskt liknar en lök), lider däremot inte av samma åkomma. Det enda jag hann läsa av chrull's recension av det här svarta guldet, var att det var 500 ml glädje. Och jag håller absolut med. Jag drack det här på "riktiga" Monk's Cafe(till skillnad från "nya") för ett tag sen, och blev väl smått lyrisk, men samtidigt lite avig eftersom det inte gick att få tag på annorstädes. Men nu har det ju kommit till systemet, och jag hoppas bara att det stannar ett tag. Som Paulún har vitt bröd som utgångspunkt för GI, så har jag Newcastle Brown Ale som utgångspunkt för hur stor eftersmak ett öl har. Och då menar jag öl som faktiskt smakar något. I det här fallet, så ligger rökportern nära men ändå inte. Huvudbeskan försvinner ganska snabbt, men när den försvinner känner man den utomordentliga smaken i trakterna runt de nedre visdomständerna (för er som har kvar dem), och där ligger den kvar och gör sig påmind ett bra tag. Skulle väl tippa på att det är den finessrika rökkaraktär som Nils Oscar skriver om på baksidan av flaskan. Den ber om uppmarksamhet. Och så länge man inte förstör det med något annat, så har jag inga problem med att låta den karaktären på uppmärksamhet. Tur att jag har en flaska kvar. Men den dri... avnjuts inte ikväll.

Nu när jag skrivit klart, slår jag ett öga på chrulls recension och förstår att vi är av samma uppfattning, men i olika ordalag. Bra skit.

Sierra Nevada Anniversary Ale 2008

Typ: US IPA
Bryggeri: Sierra Nevada Brewing Company
Ursprung: USA
Utseende: Bärnsten
Volymprocent: 5,9%
Format: Flaska 350 ml
Konsumerades: Stureby, den 11:e november kl. 18:00

För några sekunder funderade jag på att försöka muta in ett nytt begrepp, US IPA, men efter en snabb googling insåg jag att det inte behövdes. Det finns redan. Så nu börjar jag använda det. Och jag upptäckte också att fler, som jag, inser det banala i att de gör ett Anniversary Ale varje år pga att de ser sig som pionjärer inom mikrobryggandet. Är det månntro Jante talking? Att vi inte tillåter dem ta åt sig lite ära för att ha varit först? Ja, i USA alltså. För termen microbrewing/craft brewing kommer från England och till dags dato innebär det att ett bryggeri producerar mindre än 18,000 hektoliter dvs 1,8 miljoner liter eller.. 1,8 megaliter...

Ölet då? Nja, Inte min grej. Det här är för beskt för mig för att jag ska kunna njuta av det. Jag är uppenbarligen oförmögen att kunna utröna vad det här smakar. Och Systembolaget kollar man ju inte på. Det var ju lite idén med det här. Att inte läsa dessa beskrivningar som kan tyckas lätt pretto och översittaraktiga. Eller så är det bara jag som tar illa vid för att jag inte kan uppfatta samma nyanser osv.

Jag fortfarande och sitter och suktar efter min Dark Horizon. Eller Nils Oscars Rökporter. Det får nog bli så. Ganska omgående! Typ nu. Och i Dark Horizon-fallet, så måste jag erkänna att jag faktiskt fastnade på SB-beskrivningen på lappen, samtidigt som jag försökte ignorerade att jag skulle lägga ut 150:- för en halvliter alkohol som procentmässigt i det närmaste kan jämföras med en flaska starkare vin eller mycket svag likör..

Mitt i november nyheter

Lite sen, men åtminstone innan de faktiskt släpps. Och för att förvirra oss totalt så släpps de redan på fredag den 14:e november.

Baladin Elixir, Italien, 750 ml, 119.50
Baladin Noël, Italien, 750 ml, 109.50
Baladin Super, Italien, 750 ml, 99.50
Cuvée Angelique, Belgien, 750 ml, 76.00
Oak Aged Yeti Imperial Stout, USA, 650 ml, 84.90
Re Ale, Italien, 750 ml, 69.90
Re Ale Extra, Italien, 750 ml, 98.90
Scaldis Refermentée 75 years, Belgien, 750 ml, 99.00
Twin Sisters Double IPA Ale, USA, 650 ml, 79.70

Som om inte datum är tillräckligt för att förvirra oss så vräker man dessutom på med 5 stora flaskor italienskt. Elixir och Super listas på BA som Belgian Strong Pale Ales, Noël som en Belgian Strong Dark Ale, Re Ale och Re Ale Extra listas som American Pale Ales. Vilket känns lite tråkigt kanske. Men det är väl bäst att testa innan man säger att det låter lite tråkigt i spridningen där. Yeti känns lite som ett givet köp och Cuvée Angelique är en belgisk Dubbel från ett bryggeri jag inte känner till. Självklart alltså. Scaldis Refermentée vet jag ingenting om så om någon kunde skriva ett par rader vore det trevligt. Twin Sisters Double IPA är en dubbel-ipa från Left Hand och det gör det såklart till ett måste.

Om man nu lyckas ta sig till bolaget innan allt är borta.

Ueli Bier Spezial

Typ: Lager
Bryggeri: Brauerei Fischerstube (Privatbrauerei Lasser)
Ursprung: Schweiz (Tyskland)
Utseende: Äppeldricka
Volymprocent: 5%
Format: Flaska 330 ml
Konsumerades: Stureby, den 9:e november kl 22:00

Det är inte mycket till Spezial. Det smakar dock bättre än vilket pisslager som helst. Hela det här testet höll på att gå åt skogen med en gång eftersom när jag öppnade flaskan så uppstod lite kaos. Jag tittade bort när jag öppnade den, och när jag tittade tillbaka så hade flaskan skummat över och jag fick helt sonika ställa mig och köra mun-mot-mun-metoden för att rädda vad som räddas kunde. Som tur var så var det inte så mkt som faktiskt rann ut och som det syns på bilden fanns det något kvar att smaka på som inte hade nyanser av stekos och gas från spisen bakom.. (Ja, jag vet att gasen förbränns om man tänt på..).

Det är ganska tråkigt. Jag sitter och suktar efter min Dark Horizon. Eller Nils Oscars Rökporter. Det får nog bli så. Ganska omgående!

Nyheter i November (idag alltså)

Det är väl självklart att det är när man missar att kolla nyheterna som det är de mest intressanta som släpps. För idag dyker det upp rejäla öl för en kallare årstid och i vissa fall till ett rejält pris.

Bath Ales Festivity, Storbritannien, 500 ml, 24.90
Bötet Barley Wine, Sverige, 500 ml, 59.90
Dark Horizon Second Edition, Norge, 500 ml, 149.00
Double Bastard Ale, USA, 650 ml, 79.60
Ename Cuvee 974, Belgien, 330 ml, 24.70
Fuller´s Vintage Ale, Storbritannien, 500 ml, 59.90
Fuller´s Brewers Reserve, Storbritannien, 500 ml, 59.00
Innis & Gunn Island Cask, Storbritannien, 330 ml, 26.90
Meantime Old Smoked Bock, Storbritannien, 750 ml, 59.00
Nils Oscar Coffee Stout, Sverige, 330 ml, 18.90
Old Guardian Barley Wine, USA, 650 ml, 79.80
Samuel Adams Imperial Pilsner, USA, 355 ml, 29.90
Sierra Nevada Anniversary Ale, USA, 350 ml, 26.90

Inte nog med att vi har nya årgångar av Fuller's Vintage och Sierra Nevada Anniversery, vi får också nyheter från Nils Oscar och Nynäs ihop med lite härligheter från Stone Brewing med Double Bastard och Old Guardian. Sen lägger vi till en flaska från Meantime som länge varit ett bryggeri jag vill dricka mer av, utan att betala de ibland löjliga krogpriserna de vanligtvis går för. Sen har vi ju den där flaskan också. Den där norska, totalt livsfarliga imperial stouten som väger in på 16% och som jag minns som skitdyr och helt fantastisk, Dark Horizon. Fast det var ju första utgåvan och det kan ju ha hänt något sen dess men trots det vågar jag påstå att ska man bara köpa en av de här så är det Dark Horizon som gäller.

Det bör nog påpekas att den enda flaska jag tvekade inför är Ename Cuvee 974 som jag ju skrev kortfattat och väldigt tveksamt om för ett år sedan. Så därför är det ändå lite spännande att se vad jag tycker om den i år.