Midtfyns Double IPA

Typ: DIPA
Bryggeri: Midtfyns Bryghus
Ursprung: Danmark
Utseende: Grumligt rödbrun med ljusbrunt skum.
Volymprocent: 9,2%
Format: Flaska 500 ml

Det känns som jag har sagt det här förut, men var drar man egentligen gränsen för hur mörk en Pale Ale får vara? Ja, det är en DIPA, men PA betyder fortfarande Pale Ale. Dugges IPA High Five lider av samma färgproblem om jag inte minns fel. Men strunt i det nu.

Doften är stark med mycket humle, blommor men också lite oväntade kaffetoner. Smaken är sträv, ganska mild med mycket blommor och ett lagom bett i beskan. Eftersmaken går mer åt bittert, svart kaffe än humlebeska. Den är lite märklig, lite överraskande och dessutom bra. Nu önskar jag att jag hade en flaska av deras Imperial Stout också.

Ekholmen Ekologiska Ale

Typ: Ekologisk Pale Ale
Bryggeri: Nynäshamns ångbryggeri
Ursprung: Nynäshamn, Sverige.
Utseende: Bärnsten, igen...
Volymprocent: 4,7%
Format: Flaska 500 ml

Se först chrulls recension av Nynäshamns Ekholmens Ekologiska Ale. Anledningen till att vi recenserar Ekholmen igen är för att:

1. Chrull avnjöt den på tapp @ Glenfiddich Warehouse tidigare i år och,
2. Chrull tyckte att jag kunde skriva en ny recension.

Ekholmens Ekologiska Ale inte fullt så smakrik som Chrull beskrev den som, däremot har den en sjysst beska som hänger kvar en stund i munnen. Jag har för närvarande inte tillgång till några bra ölglas där jag nu befinner mig, men jag dricker ölet ur ett vinglas och jag måste säga att dofterna kommer fram mycket bättre. Jag brukar ha problem med att känna hur ölet luktar, men nu händer det en hel del saker i näsborrarna. Den luktar lite svagt trapistaktigt(?) Har den således mer Belgiska drag eller Engelska? Vad tycker ni?

Ölet har fått sitt namn efter en holme (Ekholmen) i Nynäshamns södra skärgård. För länge sedan var Ekholmen en egen ö, men invallades, tillsammans med Järflotta (som var större), av strejkbrytare. Under 20-talet fanns där ett 16 tunnland stort ekologiskt jordbruk.

Torrheten som Chrull beskrev i sin recension kommer verkligen krypande i munnen efter ett tag, men om ni inte tänker dricka 50cl till av samma öl tror jag att det är alldeles lagom. Helhetsbetyget är ok men inte mer än så.

Balkongöl

Fredag och arbetsdagen och arbetsveckan är slut. Solen skiner än så länge finns inga planer för kvällen. Det blir en öl på balkongen trots att det innebär att den blir varm, och jag svettig, efter tre minuter.

Och trots rivningstomten som blir min utsikt.

Houblon Chouffe Dobbelen IPA Tripel

Typ: Belgisk IPA
Bryggeri: Brasserie d'Achouffe
Ursprung: Belgien
Utseende: Gul, vitt skum
Volymprocent: 9%
Format: Fat

En belgisk IPA bryggd på tre sorters humle från Achouffe låter ju spännande, La Chouffe är ju en favorit bland de ljusa belgiska alerna. Och ett glas för 1€ är ju inte ett rån eller så.

Doften är stark av parfym och blommig humle. Smaken domineras också av parfym och peppriga alkoholsmaker. Det är inte heller särskilt mycket beska, det som finns kommer väldigt sent i smaken och gör inte mycket för att dölja alkoholen.

Nu beskriver jag den antagligen mer negativt än vad den förtjänar, men jag hade väntat mig betydligt mer från Achouffe. Houblon Chouffe är bara "ok" och inget mer.

Vedett White

Typ: Witbier
Bryggeri: Brouwerij Duvel Moortgat
Ursprung: Belgien
Utseende: Diskvattensgul med vitt skum.
Volymprocent: 5%
Format: Från fat.

Moortgat som brygger en hel del bra öl har nyligen lanserat en veteöl. De kallar den Vedett White och den blev min första öl för en väldigt lång kväll.

Doften är svag av vete, hö och lite citron. Smaken är som en svagare, klenare Hoegaarden med mer eftersmak av stall. Det är faktiskt riktigt tråkigt. Glaset skickas mellan oss och ingen kan komma på en enda anledning till varför man skulle välja det här framför just Hoegaarden. Det blir aldrig något mer än vad som känns som en blek kopia.

Keizer Karel Robijn Rood/Charles Quint Rouge

Typ: Belgian Strong Dark Ale
Bryggeri: Brouwerij Haacht
Ursprung: Belgien
Utseende: Mörkt röd med nästan-vitt skum.
Volymprocent: 8,5%
Format: Flaska 330 ml

Jag var nere på en liten ölfestival i Belgien för några veckor sedan och har inte samlat mina anteckningar, hur få de än blev, förrän nu. Det första nya jag drack var en Keizer Karel Robijn Rood på vad som nu måste ses som mitt belgiska stammishak, Café 33 i Leuven.

Doften är stark av apelsin, körsbär och malt, det är en mustig och rik doft. I smaken hittar jag blodapelsin, lite syra och mycket karamellmalt. Det är väldigt mustigt och en hel del skogskänsla, framförallt i eftersmaken. Mycket trevlig belgisk ale och det känns som om det var ett tag sedan jag hittade en riktigt bra sådan, som var ny och okänd för mig.

Little Creatures Pale Ale

Typ: American Pale Ale
Bryggeri: Little Creatures
Ursprung: Australien
Utseende: Halvgrumligt orange med vitt skum.
Volymprocent: 5,2%
Format: Flaska 330 ml

Från en gammal krokodilfarm i västra Australien kommer Little Creatures, ett bryggeri som började sälja just Pale Ale som sin första öl sommaren i årsskiftet 2000/2001. När jag har pratat öl med mina kamrater från Australien så har Little Creatures (ihop med Coopers) ofta nämnts som favoriter och bevis på att det finns mer än VB och Fosters där på andra sidan världen. Så självklart var man sugen på att pröva.

Little Creatures Pale Ale luktar persika, aprikos och jäst. Smaken domineras av tidigare nämnda frukter ihop med blommig humle och en halvstor beska. Det är helt klart gott och bra, men slår inga rekord. En trevlig öl som med sin alkoholhalt på 5,2% och sin friska och inte så påfrestande smak skulle göra en bra middagsöl att ha en låda av hemma.

Struise Mikeller (Elliot Brew)

Typ: Double India Pale Ale
Bryggeri: Mikkeller och De Struise Brouwers
Ursprung: Danmark och Belgien
Utseende: Halvgrumligt orange med
Volymprocent: 9%
Format: Flaska 330 ml

Mikkeller, hos oss på Skumgardiner känd som Den Galne Dansken slår sina påsar ihop med De Struise och brygger vad som påstås vara Belgiens mest välhumlade öl. Resultatet är en öl som doftar jordigt av jäst och en del aprikos. Smaken är syrlig med en markant men inte övermäktig beska som sällskapar med persika, aprikos och en mindre hästfilt. Eftersmaken blandar en sommaräng med ett stall.

Det är bra, men inte fantastiskt. Det är intressant och spännande men knappast något jag känner mig sugen på igen. Mikkeller har bryggt betydligt bättre öl än såhär. Och nej, det var inte jag som hällde upp ölen sådär.

Nøgne Dark Horizon 2nd Edition

Typ: Imperial Stout
Bryggeri: Nøgne Ø - det kompromissløse bryggeri
Ursprung: Norge
Utseende: Totalt jävla mörker med väldigt lite skum.
Volymprocent: 16%
Format: Flaska 500 ml

Omtalad, svindyr och lyxförpackad. Dark Horizon 2nd Edition har mottagits blandat av andra ölbloggare och tyckare och jag förstår varför.

Doften är lika tjock och fyllig som vätskan är svart och trög. Det är kaffe, tjära och en del alkohol. Smaken är tjock av kaffe, choklad och mörka frukter, precis som man kan vänta sig av en ordentlig Imperial Stout. Men 16% alkohol är skitmycket, och det märks i både doft och smak, även om det inte riktigt känns som hela 16%. Det finns sämre öl på 7% som smakar mer sprit än vad Dark Horizon gör men det drar ändå ner intrycket något. Sen tror jag att om det här hade varit kvällens enda öl, ihop med en bit riktigt mörk choklad så hade jag nog älskat den. Det är en rejäl öl som behöver sitt tillfälle och sin plats. Dessutom går den nog utmärkt att lagra.

Som sammanfattning blir det något slags "skitbra, fast...". Tydligare än så kan jag inte vara, jag kanske återkommer när nästa flaska öppnas.

Nøgne Imperial Stout

Typ: Imperial Stout
Bryggeri: Nøgne Ø - det kompromissløse bryggeri
Ursprung: Norge
Utseende: Totalt jävla mörker med mörkt skum.
Volymprocent: 9%
Format: Flaska 500 ml

Efter besvikelsen med portern så var det spännande att öppna flaskan med Nøgne Imperial Stout. Jag har tidigare druckit första utgåvan av Dark Horizon, deras 16% imperial stout och verkligen gillat den så visste jag inte alls vad jag hade att vänta av lillebror på 9%. Dessutom har kvalitén och mitt omdöme på de tidigare ölerna från bryggeriet varierat en hel del och på något sätt kändes det som om mitt omdöme på bryggeriet i sig skulle påverkas en hel del av vad jag tyckte om den här ölen.

Doften är stark av brända, rökiga toner med massor av kaffe och choklad. Vätskan är tjock och trögflytande och smakar fylligt och starkt av kaffe. Eftersmaken är bitter och innehåller ännu mer kaffe och lite rundare, mörk choklad. Det är precis som deras IPA riktigt bra utan att vara extremt.

Nu har jag bara tillgång till en öl till från Nøgne Ø, och om allt går som det ska dyker en recension och en sammanfattning upp inom kort här på Skumgardiner.

Nøgne Porter

Typ: Porter
Bryggeri: Nøgne Ø - det kompromissløse bryggeri
Ursprung: Norge
Utseende: Svart, mörkt skum.
Volymprocent: 7%
Format: Flaska 500 ml

Nu ger vi oss in bland lite mer mörka ölsorter (hade jag inte en Stout från Nøgne någonstans? Den verkar spårlöst försvunnen.) och först ut är en porter.

Doften är svagare än väntat men innehåller mycket kaffe och choklad. Smaken är också den ganska svag, lite blaskig trots att de starkaste smakerna är av mörka frukter, choklad och kaffe. Hur en öl på 7% och med den här färgen kan kännas så klen och blaskig vet jag inte, men bra är det inte. En besvikelse.

Nøgne Sahti

Typ: Sahti
Bryggeri: Nøgne Ø - det kompromissløse bryggeri och Dugges Ale och Porter-bryggeri
Ursprung: Norge och Sverige
Utseende: Grumligt mörkorange med nästan-vitt skum.
Volymprocent: 11%
Format: Flaska 500 ml

Det här är ett svensks-norskt samarbete i ett försök att brygga Sahti, en finsk ölstil. Eftersom mina kunskaper om Sahti inte räcker längre än vad wikipediaartikeln innehåller så är länken den enda förklaringen jag ger nu.

Jag öppnar flaskan nyfiket, men utan högre förväntningar som jag öppnar flaskan och häller upp. Den svaga doften innehåller humle, blommor och skog. Smaken är fyllig och börjar syrligt för att sedan växa till en kryddig, besk blandning av en hel del enbär, ris och skog. Alkoholhalten på 11% gör sig tydligt påmind i smaken och det blir aldrig gott, men inte heller tråkigt. Intressant och spännande även om jag är rätt nöjd med att bara ha köpt en flaska. Det här är inget jag tänker dricka igen samtidigt som jag blir lite sugen på att pröva en äkta, finsk variant. Finns det förresten något bra öl från Finland? Jag kan inte påminna mig om att jag någonsin har druckit bra öl från grannlandet i öster.

Premiär för Nils Oscars Saison

Nils Oscar låter meddela:

Med anledning av att vi släpper vårt nya öl Nils Oscar Saison så kommer vi ha premiär och provsmakning 26 Maj kl 18.00 på tre utvalda öllokaler i Stockholm, nämligen
Glenfiddich warehouse No:68 på Västerlånggatan 68,
Akkurat Restaurang och bar på Hornsgatan 18 samt
Oliver Twist, Repslagargatan 6.


Passa på att träffa bryggare från Nils Oscar och smaka på Saison innan den släpps på Systembolaget.

Välkomna!

Jag kommer med största sannolikhet vara upptagen med annat på tisdag, men ölen kommer vi försöka smaka en annan gång.

Nøgne Ø Saison

Typ: Saison
Bryggeri: Nøgne Ø - det kompromissløse bryggeri
Ursprung: Norge
Utseende: Grumligt gul med svagt grön accent och med vitt skum.
Volymprocent: 6,5%
Format: Flaska 500 ml

Idag blir det en norsk Saison som doftar syrligt, lite grapefrukt och en del gammal fuktig filt. I smaken hittar jag en del parfym, lite hästfilt, lite sav eller ungträ ihop med en del kryddig peppar. Eftersmaken är överraskande besk och innehåller dessutom en hel del syra. Men i stort så är det tråkigt, halvtaskigt och inte värt min tid. Så kan det gå.

Nøgne Doppelt IPA

Typ: Double Imperial Pale Ale
Bryggeri: Nøgne Ø - det kompromissløse bryggeri
Ursprung: Norge
Utseende: Mörk med massor av tjockt skum.
Volymprocent: 8%
Format: Flaska 500 ml

PA, IPA och nu en DIPA. Och den här gången är den dessutom ett sammarbete mellan norrmännen på Nøgne Ø och japanen Toshi Ishii från Yo-Ho Brewing. Kanji-tecknen på etiketten betyder förresten naken ö.

Ölen är väldigt mörk, och att kalla den för en (DI)Pale Ale känns lite smålöjligt när den ser ut såhär, men strunt i samma. Doften är oväntat söt och brödig även om humlen definitivt gör sig påmind. I smaken är den väldigt blommig utan att slå över till parfym, en hel del syra i form av citrus och grapefrukt men även är så gör sig malten påmind med en rostad ton. Det är helt okej, men som utseendet skvallrar om så ska man inte förvänta sig någon DIPA av amerikanska humlebombsmått.

Nøgne Imperial Pale Ale

Typ: IPA
Bryggeri: Nøgne Ø - det kompromissløse bryggeri
Ursprung: Norge
Utseende: Grumligt orange med vitt skum som lämnar massor av skumrester.
Volymprocent: 7,5%
Format: Flaska 500 ml

Nøgne Ø startades 2002 av två hembryggare och tog sitt namn från Ibsen när han försöker beskriva de nakna öar som syns i havet vid Norges sydkust. Målet med bryggeriet var att brygga bra öl av bra råvaror och idag är de störst i Norge på bottled conditioned öl, hur man nu översätter det bäst.

Och idag blir det deras IPA som vi skriver om. Doften blandar blommor och parfym med citrus, inbjudande och trevligt. Smakar gör det också, massor av humle, beska, parfym och dessutom en stor syra som balanserar och spelar pingis med smaklökarna. Det är uppfriskande, lekfullt och fantastiskt. Ett bra exempel på att man inte behöver brygga DIPA för att få fart på smakerna. Helt enkelt skitbra.

Nøgne Pale Ale

Typ: American Pale Ale
Bryggeri: Nøgne Ø - det kompromissløse bryggeri
Ursprung: Norge
Utseende: Lätt grumlig bärnsten med storbubbligt vitt skum, lämnar mycket skumrester på glaset.
Volymprocent: 6%
Format: Flaska 500 ml

Vi går vidare till Pale Ale, en APA som också den ligger på 6% alkohol. Doften är svag men innehåller lite blommor och citrus. Smaken innehåller massor av grapefrukt, citron och blommig humle. Beskan är bra utan att gå överstyr och det enda jag egentligen kan klaga på är en svag stallsmak i den annars långa och beska eftersmaken.

Men det hindrar mig inte från att säga att det här är riktigt bra. Inte en klar favorit men helt klart något jag kan tänka mig dricka flera gånger.

Nøgne Amber Ale

Typ: American Amber
Bryggeri: Nøgne Ø - det kompromissløse bryggeri
Ursprung: Norge
Utseende: Grumligt mörkt nötbrun med stor brun krona.
Volymprocent: 6%
Format: Flaska 500 ml

Idag är det sjuttonde maj och det firar skumgardiner med att inleda en rad inlägg med öl från vårt grannland i väster. Sjuttonde maj är ju som bekant Norges nationaldag och i år firas det nog lite extra med tanke på vinsten i ESC igår. Mest kommer det bli öl från Nøgne Ø eftersom det var vad jag hade hemma. Kanske slinker det med något annat också, vi får se.

Först ut är Amber Ale på 6% och en stark doft av mörka frukter, söt karamell och en lätt syra som sticker lite i näsan. I smaken har den lätta syran från doften blivit starkare och dominerar till en början smaken alldeles för mycket, men efter ett tag tränger en hel del behagliga maltsmaker igenom ihop med toner av russin och körsbär. Eftersmaken känns mest dammig, med väldigt svag beska.

Nej, Amber Ale var inte alls särskilt bra, och såhär kan vi ju inte fira syttende mai.

Smörpundet Lagrad Årgångsporter 2007

Typ: Lagrad årgångsporter 2007
Bryggeri: Nynäshamns Ångbryggeri
Ursprung: Sverige
Utseende: Svart
Volymprocent: 6%
Format: Flaska 500 ml

Nynäshamns Ångbryggeri har gjort det igen. Denna årgångsporter är på 6 volymprocent och är inte så tung som jag hade trott. Även om den är lite vattnig tycker jag ändå att den håller en bra kvalité. Jag hade väl förväntat mig lite mer trögflytande känsla, men både jag och min farsa tyckte detta öl ändå var rätt ok.

Den kändes inte stark och var väldigt len för att vara en porter, men kanske var den fortfarande lite för sval när vi drack den. Antingen kyler ni ölet litegrann innan ni ska dricka det eller så tar ni ut det en bra stund innan ni häller upp. Servering sker vid cirka 14-16 grader.

Denna överjästa porter innehåller två sorters chokladmalt och har lagrats i ett år. Lagringen ska bland annat ha gjort att ölet har fått sin lena chokladsmak, men detta var ingenting som jag tydligt kände när jag drack ölet. Smörpundet Lagrad Årgångsporter 2007 kan dessutom lagras på en kall och mörk plats och kommer enligt Nynäshamns Ångbryggeri att utvecklas på ett bra sätt.

"Smörpundet" har inte fått sitt namn från någon sorts skum valuta, utan ölet har fått sitt namn från en liten häll bortom Frejas holme i en av Nynäshamns gästhamnar.

Av alla dessa 5244 tappade flaskor lyckades vi få tag i en som var hel...

Shipyard Summer Ale

Typ: Ale
Bryggeri: Shipyard Brewing Company
Ursprung: USA
Utseende: Sirapsaktig
Volymprocent: 4.8%
Format: Flaska 355 ml

Shipyards Summer Ale är en lättdrucken och behaglig sommarale som dessutom inte alls är speciellt stark. Med sina 4.8 volymprocent kommer kornmalten fram riktigt bra i eftersmaken och beskan sitter där den ska.

Om man vill ta steget över från t.ex. lager till ale så skulle jag kunna tipsa om det här ölet. Men för er läsare som är betydligt mer vana vid ale, tycker jag ni kan hoppa över det här ölet. Det finns faktiskt betydligt mer örtiga och beska alesorter och man läser på om andra amerikanska mikrobryggerier.

Färgen skulle jag vilja beskriva som lite sirapsaktig. Jag vet inte hur många gånger jag har beskrivit ett öl som "bärnstensfärgat", vilket gjorde att jag ville försöka hitta lite nya användbara synonymer för färgen på ett öl. Har ni några bra tips på roliga fraser och beskrivningar på era favoritöl så skriv gärna ned dessa i kommentarerna.

Shipyard Brewing Company är det största mikrobryggeriet i Stephen King's kära Maine, men är det någon som vet vilka andra mikrobryggerier som huserar i Maine?

Cuvée des Trolls

Typ: Belgian Strong Pale Ale
Bryggeri: Brasserie Dubuisson Frères
Ursprung: Belgien
Utseende: Ljust orange med vitt skum.
Volymprocent: 7%
Format: Flaska 275 ml

Nyss hemkommen från belgoland, där flera öl dracks ur ett Troll-glas så lägger jag alltså upp en recension på en flaska Troll jag köpte med mig förra gången jag var nere. Nåja, allt blir inte som man tänkt sig, särskilt inte om man glömmer klicka på knappen för att publicera inläggen.

Doften är fruktig, söt med en hel del grapefrukt och torra toner av jäst. Smaken är lika delar sötma och syra. Det är fruktigt och lättdrucket. Eftersmaken innehåller lite oväntat mycket beska, men bara om man jämför med andra belgare. Kompetent, pålitlig och god öl som försvinner ur glaset alldeles för snabbt.