Guiness Stout

Typ: Stout
Bryggeri: Guiness
Ursprung: Irland
Utseende: Mörkt som Bali-natten
Volymprocent: 3,5%
Format: Burk 440 ml
Konsumerades: Stureby, den 11:e september kl. 22:55

Egentligen så borde man kunna säga "Ni vet, det är en Guiness" och alla skulle förstå. Men det är ju inte riktigt så. Det är på burk. Det är där allt falerar. Gaspatronen som ska simulera att man häller upp den från tapp gör aldrig jobbet lika bra. Det är väldigt tunnt, och skummet är långtifrån det kompakta man ser i ett "tapp-glas". Det är mycket större bubblor och ser mer ut som Newcastle Brown Ale-skum än Guiness-skum. Oh well, man får vad man köper. Det är ju ändå inget oidentifierbart i glaset. Det stannar kvar i burken.

Imorrn bär det av till ett av ölens förlovade länder. Iaf ett av de mest öl-konsumerande. Det verkar inte finnas någon tillförlitlig statistik, men enligt "British Beer & Pub Assoc.", låg England 2005 bara på femte plats, slaget av Tjeckien på första plats och därefter Tyskland, Österrike och Irland, i den ordningen. På tal om just.. eh.. öl(?) så hittade jag i mitt statistiksökande nämligen "Svenska Bryggerier" och deras ölsektion. Verkar finnas lite matnyttigt där. Eller kanske maltnyttigt? Statistiken är dock lika ouppdaterad som hos sin brittiska motsvarighet. Finns säkert nåt finns EU-direktiv på att det inte får samlas in nån statistik.

Tillbaka till Guiness. Det sköna med den här fake-Guinessen, är att den kan i stort sett stå hur länge som helst utan att tappa kolsyra. För det finns ingen från början. Så nu ska jag svepa och öppna Murphyn som står i kylen. Sen KANSKE det kommer en kortare recension på Carl's Special.